Känner du igen ditt hus i någon av de här situationerna?
De flesta som funderar på tilläggsisolering har inte mätt något. De har märkt något i vardagen. Här är fyra vanliga exempel från villor och radhus i Uppsalatrakten.
Barnens rum på övervåningen är alltid kallast
Du har ett 1½-planshus från 1960-talet. Barnen sover under snedtaket och har extra täcke från november. Elementet är varmt, men rummet blir aldrig riktigt behagligt. Lagret på hanbjälklaget ovanför är troligen tunt och har sjunkit ihop.
Värmepumpen går för fullt men det blir inte varmare
Ni bytte till bergvärme för några år sedan, och den gör sitt jobb. Ändå går den nästan hela tiden de kallaste veckorna. Pumpen gör värmen billigare, men den hindrar inte värmen från att försvinna genom taket.
Snön ligger kvar hos grannen men inte hos dig
En morgon efter snöfall ser du att ditt tak blir svart i ränder medan grannens tak är vitt. Ränderna följer takstolarna. Där läcker värme upp genom bjälklaget och smälter snön underifrån.
Nyköpt hus där ingen vet vad som finns på vinden
Du har precis flyttat in. Överlåtelsebesiktningen sa inget om isoleringen, och säljaren visste inte. En tumstock och en ficklampa ger svaret på tio minuter.


Vad du får ut av tilläggsisolering
Omkring 15 procent av värmeförlusterna i ett hus går genom taket. När vi fyller på vinden till 45 till 50 centimeter läcker mindre värme ut den vägen. I praktiken märker du det så här:
- Rummen under taket håller värmen längre när elementen slår av
- Skillnaden mellan våningsplanen blir mindre
- Övervåningen blir svalare de varma sommarveckorna, eftersom lagret bromsar värmen från taket också
- Värmesystemet behöver arbeta mindre för att hålla samma temperatur
Hur stor skillnaden blir beror på hur mycket som låg där från början. Därför mäter vi innan vi lovar något.
Husen i Uppsala som oftast behöver tilläggsisoleras
Byggåret säger mycket. Villor och radhus från 1950-, 1960- och 1970-talen fick 10 till 20 centimeter på vinden, vilket var normalt då. Det gäller stora delar av villabeståndet i Sunnersta, Sävja, Norby och orterna runt staden.
Ännu äldre hus, som egnahemmen i Eriksberg och Kåbo, har ofta sågspån eller kutterspån i bjälklaget. Det fungerar fortfarande om det är torrt, men lagret är tunt med dagens mått.
Nyare hus behöver sällan mer isolering, men lagret kan ha tryckts ihop om vinden har använts som förråd. Är du osäker, läs tecknen på att huset behöver tilläggsisoleras.
Hur många centimeter har du på vinden?
En besiktningsman mäter och ger dig ett skriftligt protokoll.
Så går tilläggsisoleringen av vinden till i Uppsala
Allt börjar med en kostnadsfri besiktning. Besiktningsmannen mäter isoleringen på flera ställen, tittar efter fukt och mögel och kontrollerar att vinden luftas. Du får ett protokoll och en offert med fast pris.
Säger du ja kommer montörerna med lastbil och blåsmaskin. Först säkras takfoten och genomföringarna, sedan blåses lösullen in från det bortersta hörnet. Till sist mäts tjockleken och förs in i dokumentationen. Varje moment uppe på bjälklaget beskrivs på sidan om att isolera vinden i Uppsala.
Vind, väggar eller grund: var gör tilläggsisolering mest nytta?
Värme läcker ut genom tak, väggar, fönster, grund och ventilation. Vinden kommer nästan alltid först av två skäl. Varm luft stiger, och bjälklaget går att nå utan att riva något.
Att tilläggsisolera en fasad eller en grund är ett byggprojekt som ändrar husets utseende och fuktbalans. Vi arbetar därför med vindar. Ser vi något annat som borde åtgärdas skriver vi det i protokollet.
Fyra frågor som avgör hur huset ska tilläggsisoleras
- Hur är vinden byggd? En öppen kallvind passar för lösull, ett snedtak kräver en annan lösning
- Vad ligger där i dag? Spån, mineralull och cellulosa kan ligga kvar om de är torra
- Finns det fukt? Mögel och läckage åtgärdas innan något nytt läggs på
- Hur ventileras huset? Ett tätare hus kan behöva bättre luftväxling
Jämförelsen mellan lösull och skivor förklarar när respektive material passar.


Fukt och ventilation när huset tilläggsisoleras
En tilläggsisolerad vind får mindre värme underifrån och blir kallare. Det är bra för uppvärmningen men gör vinden känsligare för fukt. Därför ser vi till att luften kan röra sig vid takfoten och att fuktig inneluft inte hittar upp.
I hus med självdrag kontrollerar vi också om luftväxlingen räcker efteråt. Ibland är svaret att komplettera med ventilation.
Isolerab i Uppsala gör tilläggsisoleringen själva
Isolerab har haft kontor i Uppsala sedan 2023. Besiktningsmännen utgår från Bergsbrunnagatan 22, och det är samma företag som besiktar, isolerar och står för garantin.
Vi är certifierade enligt Behörig Lösull, branschens kvalitetssystem för lösullsisolering. Dokumentationen av metod och uppmätt tjocklek lämnas till dig, och arbetet omfattas av ansvarsgaranti. Läs mer om oss.
Frågor från villaägare om tilläggsisolering i Uppsala
Måste den gamla isoleringen bort först?
Sällan. Befintlig isolering som är torr och fri från mögel får ligga kvar, och den nya lösullen blåses ovanpå. Är materialet fuktskadat tas det bort i det berörda området.
Vi har ett radhus i Gottsunda. Går det att isolera bara vår del av vinden?
Ja, om vi kommer åt bjälklaget från er vindslucka. Vid besiktningen tittar vi på hur avgränsningen mot grannarna ser ut.
Hur vet jag om det lönar sig i mitt hus?
Det avgörs av hur mycket som ligger på vinden i dag. Har du 15 till 20 centimeter eller mindre är skillnaden upp till 45 till 50 centimeter stor, och då ger en påfyllning tydlig effekt.
Tilläggsisolerar ni väggar och golv?
Vi arbetar med vindar, där åtgärden ger mycket utan ingrepp i huset. Ser vi andra brister vid besöket skriver vi in dem i protokollet.
Påverkas ventilationen när huset tilläggsisoleras?
Den kan göra det, särskilt i hus med självdrag. Därför går vi igenom ventilationen vid samma besök.
Kan ni tilläggsisolera ett fritidshus som bara används på sommaren?
Ja. Ett tjockt lager håller också ute värmen från taket under soliga dagar. Vi kontrollerar samtidigt att vinden klarar vintern när huset står ouppvärmt.


